Lady Lemiz

Det tar vanligtvis tid innan man kommer in i en ny rutinmässig vardag.

Att aldrig ge upp, fortsätta, är viljan och styrkan som leder till förändringen.

 

Det blev åtminstone ett halvt kapitel, men med tiden kommer jag nog ikapp.

Ett halvt kapitel och fyra böcker, sakta men säkert, bara några hundra böcker kvar.

 

Det märkliga är att man aldrig lägger sig när man är trött, istället ser man en film.

Då är det inte heller så konstigt att man är trött och får konstiga rutiner och dygnsrytmer.

Nytt år. Nya möjligheter.

 

Började till slut se igenom stilmallarna för bloggen och hittade kanske var man ändrade brödtextensstil, ändrade alla av samma sort som jag ville ha bort och bytte ut mot en annan stil. Dock vet jag inte om det blev särskilt mycket bättre. Ville ladda upp en visningsbild också, men hittade inte den jag sökte. När jag gick via fb för att titta på den var den inte lika fin som jag mindes den, så det fick helt enkelt vara för nu.

 

Förändringarna är än så länge inte så omfattande, men har halvaktiga planer på att göra en större förändring. Har ju en del fina bildetr som bara ligger på lager och blir gamla. Kanske man skulle försöka sig på att ladda upp en av dessa som bakgrundsbild för hela bloggen, istället för den här enkla? Göra en egen stilmall fanns ju som alternativ för gratis medlemmarna. Återkommer med vad det blir av allt.

 

Funderade på alla mina halvfärdiga studier. Dags att ta tag i de kvarglömda resterna och kanske komma någon vart med kurserna och poängena. Jag menar två kapitel om dagen borde väl inte vara helt omöjligt?

 

Dessutom har jag börjat med en ny serie, kanske inte kommit så värst långt men det tar sig. Går även rätt snabbt att läsa några sidor här och där på min mobil. Har åtminstone nästan kommit två böcker framåt.

September kom och gick, även den nästans lika snabbt. Hann med en lyxnöjesresa till Stockholm för att vara hårmodell, det blev uppklippt (i stil med emoluggighet) och två toner av rött. Hälsade på en kompis som fick besök av en kompis' bror. Det var trevligt. Härligt med lyxfrukost på den soliga balkongen. Plus hittade till och med tillbaks till lägenheten hans och det var inte den lättaste sak sa han då cityt där var beläget lite kringelikrokkrångligt från hans lägenhet sett.

 

Resan tillbaks till Örebro var sämstaste mest på länge, till centrala Stockholm gick det bra, men tyvärr slutade inte resan där utan sj tog vid och sen gick det utför. Ni vet sj? Inte? Då har ni missat något som inte är så mycket att missa. Väl hemma sen blev jag hälsad välkommen av två kompisar, en med kläder på och en halft utan. Min vän auroraflaskan var också med. Solen sken och det värmde så gott i kroppen och själen.

 

Första anhalt var glassfesten, men eftersom allt krånglat blev vi mer än en timme sen, trots det fanns det ändå lite god fylle glass kvar till oss. Spillde glass (dock den alkoholfria så klarade mig från alkoholmissbruket) så "blev tvungen" att gå hem och byta. Första bytet. Tillbaks igen så gick vi vidare mot poolen. Pojkarna kunde nog inte ha planerat glassfesten till en bättre dag än denna - det var nollningsaktivitet: pizzapoolparty. Där hittade vi massor av bekanta och obekanta ansikten. Samtidigt som vi också gick mellan spexeldningen. Stod vid poolen och snackade med en kompis då någon tyckte det var kul att göra bomben, vilket ledde till att mina kläder blev nerskvättade, resulterade att jag tog av mig och klättrade själv också ner i poolen. Kanske räknas som ett halvft ombyte från kläder till underkläder? Hmm. Däri poolen hängde man långt om länge tills det var dags att titta förbi bastun. Det var riktigt gött med en het bastu efter glassandet och poolandet. Blev många vänder fram och tillbaka och runtomkring. Efter aktivitetens avslut gick vi från poolen vidare till bastun igen för att värma upp sig lite innan hem-och-duscha-gång. Duschade mig och allt och satte på mig ytterligare en ny uppsättning kläder. Den här gången heltäckande "varm klänning". Andra bytet, tredje klädvariationen. Kvällsnatten slutade uppe hos en kompis på gatan runt hörnet lite längre bort. Härligt avslut på en underbart fin dag/kväll/natt/morgon.

 

Sen blev det oktober, och här är vi än idag.

Hitintills har vi hunnit med roadtrip, promenad, lägenhetsvisning.

Härmed följer den efterlängtade följetongen av sommaren, avslutande delen.

Känslan att vilja skriva lever sig fortfarnade kvar, dock har jag svårt att finna, eller snarare ta, mig tid att sitta ner i lugn och ro och bara skriva och berätta. En del nätter har jag diktliknande tankar i huvudet innan jag somnar, som jag sedan på morgonen försöker skriva ner, men det "låter" sällan lika vackert då. Förr i tiden skrev jag mycket till hands, brev julkort, dagbok och sånt, men med tiden har det blivit sämre och sämre med det också. Tyvärr.

 

Andra halvan av sommaren kom med soligt väder och värmebölja på jobbet, vilket ofta ledde till stor förvirring hos både gamla som unga, personal som boende. Den planerade resan blev faktiskt av och vi gjorde den med bil istället för med tåg, för med tåg (med alla våra planerade (och oplanerade stopp) hade det kostat mer än skjortorna vi ägdes värde.

 

Första stoppet blev Trollhättan, om vi inte räknar alla geocaching stopp som gjordes. Kvällen vi kom gick vi in till stan och en minipubrunda. Nästa dag var det fallets dagar så vi gick till stan än en gång i det soligt soliga vädret. Klänningen var bra, men inte direkt en löparklänning, men det bjuder jag på. Var otroligt magnifikt att se trehundratusen liter vatten per sekund forsa fram framför och under en. Såg ut som de hällt ut såpa i forsen först.

 

Färden fortskred fortsättningsvis förträffligt fastän fallande fotogenljus falnade. (okey, den meningen blev inte helt fin, men ville ha en allittererande mening på f.) Framme i Halmstad blir vi mötta av kompisen som vi där skulle hälsa på. Hos henne och hennes sambo hade det dukats upp med sjusorters kvällsbord. Satt otroligt fint med mat efter den långa färden i mörkret och ensamheten på två. Här blev vi fredags kvällsnatt till söndag mittidagen. Lördagen hade vi funderat på Liseberg men då det var fotboll gånger två i Göteborg denna helg så skippade vi helt enkelt den trängseln, istället valde vi den lite lugnare trängseln på stranden. Var helmysigt att bara ligga å steka och simma och steka lite till och så spelade vi förstås vattenboll. Den soliga kvällslördagen blev det awesomaste tacogrillningen. Super smaskens smarrigt. Satt på balkongen med en fruktig drink i handen mitt i solskenets värme och väntade på att grillmastrarna skulle bjuda till bords. Kvällen gick vi än en gång in till stan, fastän i en helt annan stad. Satt på en pub längs med nissan ån. Söndagsfrukostlunch bjöds det på smörgåsbord till förrätt och med bacon och ägg till huvudrätt.

 

I stort en underbar helg, som kändes som sommarens hetaste och det inte bara för att vi satt i bil långa tider under resan. Slutresultatet blev en roadtrip på endast 893 km och sjutton mellanstopp och pauser för geocaching.

 

Augusti kom och gick, och sommarjobbet tog slut likt sommaren. For till Åland där jag vistades i två veckor. Var trött på mitt hår så det lät jag klippas av. Flängde runt en hel del när jag nu ändå var där, men tror jag lyckades hinna med alla som ville bli besökta.

Gillade artikeln, men lite besvärligt att man måste kunna Hallands åar före man får börja använda behå. Jag menar vem skulle få använda det då? Konstigt ändå att åttaåringar vill använda behå, det är det obekvämaste klädesplagget som finns. Jag skulle gärna vara utan, men det går emot en samhällsnorm, så jag måste anpassa mig, rätta mig efter det stereotypiska samhället som vi lever i.

 

När man blir mer förvirrad, än vad man var före, av att läsa sin blogg då är det illa, inte sant? Skulle kolla om det för omväxlingens skull stod någonting vettigt på min blogg och tjae, vad ska man säga? Verkade mest som vanligt. En del saker var någorlunda vettiga och förståelseingivande, medan andra bara var märkliga, vilka är de tre randoms jag nämner i min dröm, eller snarare vem var den tredje, och varför var dom mer randoms än andra?

 

Bra med många frågetecken tycker jag. Väldigt givande känner jag. Men en del detaljer blir mer levande med frågetecken som senare utsträcks. Känns även lite filosofiskt på något vis med frågetecken, som att det finns frågor vi inte finner svar på, som är större än oss själva. Som att frågetecknet i sig är en fråga.

 

Går somrarna alltid så här fort? Nu har vi redan mitten av juli, trodde "vad ska det bli av den här sommaren?" när jag bestämde mig för att stanna och nu har halva redan gått. Visste inte hur mycket sommar-Åland betydde för mig innan jag var utan det. Varför ska det alltid vara så? Visst har jag haft kul här i Örebro också, men på något sätt har det känts tomt, som att något saknats, och antagligen inte bara för att Örebro är mer som en studiestad, vilket betyder att alla studentlivs kamrater far hem till sina ursprungliga hemställen då värmen börjar närma sig.

 

Hunnit med lite äventyr den här halvan av sommaren som redan i all hast passerat har:
En konfirmation. En spelning. Ett dop. En studentbjudning. En arbetsintervju som lett till jobb. Tre simgånger, här i Örebro faktiskt, eller nåja det beror på hur noga man ser på det. Några bilutflykter. Flera cachingturer som har varit fridfullt avslappnande. Sammanfattat har det blivit två gånger till Åland, hitintills, i början av sommaren och det har varit härligt och sorgligt på samma gång, mest för att man insett vad man kommer komma att sakna under den här varma perioden av året då man inte kommer att närvara när allting lever upp.

 

Får se vad nästkommande halva har att erbjuda. Förhoppningsvis blir den fylld med lika många roligheter som första delen. Del två har redan nu en inbokad resehändelse samt en halvplanerad resa.

 

När jag var på väg till jobbet passerade jag ett skyltfönster där det stod "50% fashion". Då tänkte jag i mitt stilla sinne "men vad är då den andra hälften?"

 

När jag kom hem från jobbet den kvällen såg jag till min "förskräckelse" att Transformers hade flyttat, hur skulle jag nu kunna känna mig trygg här? Han stod så bra där, så överbeskyddande, snett uppåt, mittemot oss.

 

Har gått hem ifrån jobbet de senaste dagarna. Ibland börjar man redan sju på morgonen och då är det rätt kallt, så då när man ska hem har vädret utvecklats åt ett eller annat håll. Då kom jag att fundera på om "frågan är om man ska tänka tvärtom när det gäller morgonens väder och kläder". Fin plan nog, men vet inte att jag tagit den i beaktande någon dag än så länge.

 

Där omkring i dagarna hittade jag ett horoskop som jag tyckte stämde in ganska bra. När jag visade det för personen i fråga, så tolkades det så gott som helt tvärtom. Tolkningarnas gåva varierar stort och alla vinklar kan vara bra från sitt håll.

 

 

Örebro är också annorlunda. Vi har en röd naken man i Slottsparken. Ett enormt spindelnät som skjuter ut från slottsväggen och sträcker sig över ån, det enda som saknas i den konstellationen är den spindel, som enligt nätet, borde vara gigantonormisk. Vore kul att se den spindel som i det nätet skulle bo. Utanför kyrkan finns avloppssystemet. Inte heller att förglömma de två stora "bollar" (krukor kanske de ska föreställa?) som står på de två centrala torgen. På väg till jobbet såg jag också tre nakna sittandes uppe på taket.

 

Härom dagen såg jag även en kvinnlig byggarbetare. Hon hade rosa arbetsbyxor och rosa skor. Lite lustigt såg det nog allt ut. På tal om sånt, tankestalkare är avancerade. När man precis funderar på en sak, passerar en annan. Men funderingen kvarstår, kommer det bli ensamt i sommar?

Tankar snurrar. Allt är som vanligt. Funderingar finns fortfarande, förvånansvärt försvårade, försöker förbises. Förstår fortfarande fattningsbara förhållningssättens fraktionsbitar.

 

När jag var ute och vandrade i min ensamhet insåg jag att det var få saker som jag verkligen visste jag ville. Kanske borde ta itu med de sakerna först? Låta allt annat få ta plats senare i livet. Börjar bli dags, känslan av gammelhet (och dödlighet) kryper sig nära inpå ibland, gör sig påmind.

 

Ensamhet är av godo. Godo lästes och gungades.

Telephones not good enough, can't reach out, can't touch.

Upp i ottan. Skulle till stan på service. Min (Blåbärs) Pärla var i bättre skick än jag och alla trodde. Servicemännen sa att det mesta såg bra ut, så de bytte bara det viktigaste.

 

Trots det tog det ändå ganska lång tid innan jag lyckades ta mig ut från staden mot norr. Till slut var jag där efter många om och men om befintlighet och handlingsplats. Var en riktigt trevlig solig dag. Med barn och djur och människor. Var "barnpassare" till hennes yngsta och det var jättetrevligt. Kände mig nästans vuxen. Var även ut och red och det var riktigt kul att sitta på en hästrygg igen. Hoppas det blir snart igen.

 

På väg tillbaks till södra mötte jag upp med norraste folket på vägen för att packningen skulle komma till rätt plats och bil. Mellanlandade på halvsödra plockade upp syster och diverse annat och for ut till södraste. Bättre sent än aldrig som man säger. Där blev det mat land film chips. Roligt att trädgårda igen, utan träden dock för det här var i marken.

 

Nästa dags morgon blev tidig för att det skulle hinna rensas upp i landet. Var soligt svettigt varmt trots den unga timmen. For tillbaks till halv södra, dock senaste som vanligt, panik packade och for. Uppplockning på vägen och sen rally till färjan, för att inte tala om hur färden gick på svensklandets vägar.

Jag vet att jag inte har varit här så ofta som du nog skulle vilja. Kan förstå att du känner dig lite ensam mellan inloggningarna, men det gör jag också. Kan inte se till att du får besök och påhälsningar oftare för det är tyvärr så få, om ens någon, som läser min blogg.

 

Idag har jag varit utan bilen min i två timmar, det kändes ovant om något. Gick in till staden för att se om det fanns något av intresse. Aldrig har Mariehamn känts så tomt och ödsligt som just då. Det fanns två ställen som var öppna den tiden jag vandrade omkring, ett fik och ett mer lunchigt ställe. Trodde verkligen inte att det var så läget låg till i vår lilla stad, men så var det dessvärre.

 

Aldrig har jag heller känt mig så utstött som när jag valde det ena fiket och satte mig ner med min kaffe och smörgås. Alla var två eller flera, jag var en. Utstött som en utomjording. Nåja, till slut öppnade ställena jag behövde till och det ena sa att det inte behövdes göra något från det här hållet, utan när jag var tillbaka på plats. Det andra stället gick snabbt enkelt och smidigt, samt att killarna ringde och sa att min (Blåbärs)Pärla var färdig.

 

Så du ser Bloggen, dagarna är inte alltid så fyllda av besök som man kanske ibland skulle kunna tänkas vilja. Nu ska jag gå igen. Hoppas vi syns snart igen! Lycka till med att nå ut till besöks läsare =)

Den här veckan har känts lång och långsam. Skulle det inte bli fredag någongång? Efter att sommarvärmen kommit på riktigt och min hårfärg med den blev det till slut fredag. Som jag hade gått och funderat, kläderna, allt, kanske lite nervös?

 

Tågresan gick nog helt bra till slut, även om det kanske var lite stelt mellan minutrarna. Delad musik, bättre musik? Tänkte, för man säger "delad glädje, dubbel glädje". Mat mättade mycket, måendet marinerades.

 

Blev lite släktkalas, eller åtminstone systeråterträffande. Roligt träffa lite nya människor. Alltid kul när man får "bevis på" att högst har rätt. Haha. Blev lite klättrande hjulande gungande solande. Trevligt läge, skulle kunna tänka mig bo så där, lite utkanten fast centralt.

 

Kvällen (och dagen) hade med sig ett underbart väder och mycket omkringvandrande. Hon varnade oss för spelningslokalen, för där var alla tydligen otrevliga brats. Märkte inte så mycket av det förutom priset. Ruskigt. Varmt och människor överallt. Vill man se något får man se till att ta sig plats, så vi plöjde genom människohavet och hittade en passlig plats perfekt, praktiskt nog, framför scenen. Möbler är till för att stå på, om ni undrar.

 

Hann till och med se lite av förbandet (dock inte ett sådant som man lägger runt en skadad arm eller fot, om någon trodde det). Alla jublar och vi flyttar upp oss, verkligen bästaste utsikten och platsen för kvällens spelning med Joshua Radin. Och där på den lilla scenen står han och ser snygg ut. Haha. Nyklippt såg han ut att vara också, inte för att jag direkt träffat honom tidigare. Kanske inte poängen var att analysera hans utseende utan kanske hans röst, men alla intryck är viktiga.

 

Hela spelningen var stämningen på topp, vilket man märkte av den extrema värmebölja som dragit in över lokalen. Underbart komplicerat och avslappnande.

 

Att gå på krog i Stockholm verkar annars vara ganska överskattat. På vår vida vandring verkade visorna vara väldigt välljudda. Det räckte mycket väl med att bara passera utanför alla ställena, och de var många. Verkligen överallt. Stod utanför och ljudet var tillräckligt högt för att man skulle få ljudskador, nästans. Hamnade till slut in på en pub och hörde en spelning till. Helt bra nog med variation från tidigare.

 

Delade på en kebab med bröd och därefter gick vi till ett ställe bara för att inse att vi inte fick någon kontakt (om vi inte ville betala inträde) där och fick vända tillbaka till kvarteret där vi var innan. Haha, givande. Skyndade iväg till metron och pendeln och fixade oss med sista tåget. Skillat, skönt slippa betala taxi för nån hundra.

Intressant hur samma situation kan kännas så annorlunda på två olika platser. När jag är hem-borta känns det skönt att vara ensam och jag trivs med det. Men här känner jag mig oftast bara ensam när jag är själv. Tycker det är konstigt på något vis då jag egentligen tycker om att vara ifred. Samtidigt som jag uppskattar att få vara ifred gillar jag att vara med människor, för det är sådan jag är egentligen, social.

 

En annan sak som jag har märkt skiljer sig från plats till plats är alkoholvanan och -hetsen. Där kan jag vara nykter och party, och ingen tycker det är något konstigt med det, fast det beror nog lite på vilka jag är med. Det är väl några där som tycker att det hör till vår kultur att dricka för att kunna vara social och gör man inte det så är man "tråkig", typ. Jag är ändå rätt van med hur folket där fungerar, så det är lugnt. Visst händer det att det dricks där också, oftast på krogen med en drink i vardera hand och några shottar på sidan av, men ändå.

 

Här är det som att det på något vis inte fungerar att inte dricka. Jag tror studentkulturen börjar nå fram, trots det är det ändå som att det är mer accepterat här att inte dricka, ingen som hetsar, ingen som uttrycker misstycke. Jag förstår inte. Några veckor till och från då jag brukar roa mig med att inte dricka, även om jag är en van icke drickare så är det svårt. Livet här är så annorlunda på något vis. Det faktum att det finns förfestställe, pub, nattklubb och efterfestställe (ibland även efter-efterfest) här inom femtiosju meters radie gör inte det hela bättre direkt.