beskydda och bosätta
Tankar snurrar. Allt är som vanligt. Funderingar finns fortfarande, förvånansvärt försvårade, försöker förbises. Förstår fortfarande fattningsbara förhållningssättens fraktionsbitar.
När jag var ute och vandrade i min ensamhet insåg jag att det var få saker som jag verkligen visste jag ville. Kanske borde ta itu med de sakerna först? Låta allt annat få ta plats senare i livet. Börjar bli dags, känslan av gammelhet (och dödlighet) kryper sig nära inpå ibland, gör sig påmind.
Ensamhet är av godo. Godo lästes och gungades.
Telephones not good enough, can't reach out, can't touch.
Kommentarer
Trackback
