Lady Lemiz

Jag som kände så för att skriva en årssammanfattning så här sista daget på året, men sen tappade jag bort tankarna och inspirationen pga ngnt. Varför blir det alltid så? Jo, det var en retorisk fråga så inte meningen att ni skulle svara. Frågan är kanske om man kanske inte alls skulle sätta ett frågetecken efter en retorisk fråga, eftersom det egentligen är meningen att man inte ska svara på sådana.

 

Januari: mkt rörigt efter den märkligt annorlunda nyårsfesten som blev grym

 

Februari: bra för en del, suverän inflyttningsfest på Doppingvägen Åland

 

Mars: dia psalma på dinos! och några födelsedagar och tydligen många tandläkartider, inte så konstigt efter den nollningsaktiviteten.

 

April: ihopslagen födelsedagsfest, som ledde till ny bekantskap, hemsk olycka vid påsk på Åland

 

Maj: började med volleyboll spelande, fortsatte med vilt festande, och slutade med årets första bad, cykeltur, och äventyrsgolfande.

 

Juni: första gången körandes på motorväg och ombord på båt på väg till Åland. Sommarjobb i Helsingfors. Midsommar i åboländska skärgården. Snabb visit till Åland på födelsedagskalas och volleybolldag, plus invigningsspelning på nybyggda äventysgolfsbanan.

 

Juli: en liten festival med ett okänt band som andra som visade sig vara helt okey bra, och därefter spelade bandet som vi kom dit för att se och de var otroligt grymma live. Resterande av månaden blev det relativt ntensivt varande med nye bekantskapen. Slutade med RockOff på Åland, dessvärre var bandet som jag mest ville se inte lika bra som första gången, var helt enkelt i "fel" musikstämning.

 

Augusti: var i Örebro, en "stor" fest och en match som blev rätt intressant som ledde till ett spännande "slut". Hotellvistelse som var mysig.

 

September: hade besök några dagar från min andra familj. Skolan började och kom igång på riktigt, mkt med nollningen, som ledde till en sittning sen några veckor senare

 

Oktober: köptes det biljetter till Rammstein konserten i februari (som egentligen var i september, så vad hände egentligen i oktober?). Praktik en vecka, sen Åland över Halloweenhelgen som blev mest fail, och sen i

 

November: fortsatte min praktik en vecka till. Första snöfallet, som försvann lika snabbt.

 

December: omtentorna duggade tätt. Julmiddag hos kusinerna. Försenat tåg, kom till Åland tre tjugo am den tjugotredje, hängde i staden den dagen och sen bar det iväg vidare ut till Marsö. Julafton med mkt folk och rimmade paket som imponerade. Ytterligare en julmiddag, i Hulta denna gång. Festande och körande, sovande hos kompis inne i stan två nätter, och sen i måndags for man med bussen till Geta.

 

Och idag är det nyårsafton, och här är det snart, alldeles för snart, dags för sista middagen för det här året. Tiden har flugit fram idag. Jag som hade tänkt att jag skulle göra någonting, blev inte så mycket av. Får gå runt och låtsas som jag skaffat ny parfym, eller något, då jag stinker vitlök sen gårdagens delikata middag. Haha. Ingen bryr sig. Inte ens jag. Men nu ska jag gå för det här året. Måste ju se respektabel ut inför middagen då jag inte kan "lukta respektabelt".

 

Vi syns igen nästa år!

Hejsvejs.

Varför ska man behöva dricka hela tiden för? Vem kom på idén att skapa berusningsmedel? Denne måste ha levt ett tråkigt liv, eller måste man vara full för att kunna vara social? Tidvis känns det som att det verkligen är så, för det finns verkligen en alkoholhets. Man får inte längre välja om man vill dricka eller ej, för dricker man inte är man tråkig. Alkholhetsandet är olika beroende på var man är och med vilket gäng man befinner sig. Jag anser att det är mkt roligare att vara chaufför för då känner man ett visst ansvar. Plus att man behöver inte tänka på hur morgondagen ser ut eftersom man som nykter inte får baksmälla, vilket jag inte egentligen brukar få annars heller, men men.

Det finns faktiskt dom som kan vara fulla hela tiden utan att dricka. Det finns dom som helt enkelt är fulla på livet. Det kan jag förstå. Jag menar vi lever i norden där alla (iaf de flesta) har tak över huvudena, får mat på borden och har personer som bryr sig om en. Vad mer kan man önska? Det känns som att det mesta flyter på i en slags jämn takt, kanske inte stadigt flytande, men precis ovanför drunkningsflytande. Allt går upp och ner, men det hör till. Tänk vad tråkigt allt skulle vara om allt bara gick bra hela tiden. Man behöver verkligen sina "once in a while" perioder, för att uppskatta allt bra som egentligen finns omkring en, där precis framför ens ögon, som man inte ser pga att man inte vill se, känner att man inte vill se. Är man inställd på en negativ riktning så ter sig allt därefter också.

hit till lilla åland gick bra, om än rätt försenad. dumma tåg som var fyrttiotre minuter försenad som gjorde att jag missade den "snabba" båten, så istället för att komma till åland runt klockan tio så kom jag hit kl cirka halv fyra am istället. men det gick väl nog också bra. sov på båten så kände inge behov av att sova natten till tjugotredje så var vaken hela natten till den dagen + den dagen också, och sen gick jag och la mig natten till idag. allt detta resulterar i att jag känner mig rätt seg just nu.

har fått nytt simkort, men inga av numrena kunde räddas för det gamla hade blivit så pass utnött. det var ju inte så okey, nu måste jag ju ragga upp allas nummer igen. men det får väl gå + en gratis telefonboksrensning är kanske på sin plats. köpte även ett nytt skal till tfn så nu har jag en sån därn så att säga "ny telefon känsla", vilket är fint för då slipper jag köpa ny, vilket jag också har funderat på.

och nu är det julafton. från tvn där nere hörs kalle ankas jul tydligt och klart som om man suttit där nere. käkade julbord idag. lite lustigt egentligen, jag menar knappast att det är så många som äter själva bordet. hursomdetnuvar, kände mig inte alls på hugget att käka sån mat. vet inte varför. håller jag på att bli vuxen, och växa ifrån denna söta tradition med i år ovanligt mkt snö för en gångs skull?

vem vet vad som händer?

då sitter man här igen då. försöker förstå att det är julafton om tre dagar. känns så lite jul som möjligt är. hade det inte varit för snön hade det för min del lika gärna kunnat vara vår eller ngt sånt. det är samma lika lika känns det som. kan väl egentligen förstå att det inte är så lätt att komma fram till julkänslan när man fortfarande går i skola och sitter ensam hemma och fryser, och dessutom har ännu en dags lektion kvar. inte nog med det utan måste även gå mitt i för att inte missa den-som-gör-att-jag-inte-missar-tåget bussen. kommer bli en lång dag imorgon, och en lång natt med för den delen om jag ska ha allt det som står på min lista fixat. orkar inte riktigt med allt det här som har med julen just nu, kan den inte återkomma senare då jag har en känsla av att jag har tid med den?

har iaf fått soporna och pantskåpsinnehållet, inclusive glasflaskor, slängt.
tack för hjälpen kära du!

nej men om man ska försöka avsluta det här igen,
och få något av allt det på listan åtgärdat då.
hoppas kan man ju alltid tro på iaf.

blev så pass långt att det hann bli måndag innan det gick i tryck. fast det kan ju iofs bero på att jag håller på med hundra saker samtidigt, minst. känns som det iaf. håller på att slockna så undrar egentligen lite vad jag fortfarande sitter uppe och gör. men min måndag har börjat bra iaf. har ju dock inte hunnit göra så mkt som ni säkert kan förstå. det tidigare inlägget, mitt tredagarslånga inlägg blev verkligen verkligt långt. det blev bara tusensjuhundratjugosex ord långt uppdelat på tre afyrasidor, så gillar ni inte långt, börja inte läsa nästa då. bra reklam för bloggen min det här känner jag. haha. står inte så mkt där, även fast det nu uppenbarligen är just precis vad det gör, för om det inte skulle stå så mkt där skulle det högst antagligen inte blivit sådär fruktansvärt långt. sånt händer mellan varven. man känner att man vill skriva, men vet inte vad, då blir det lätt att det blir km långt när man väl tar sig tid, sätter sig ner och verkligen börjar skriva. känns som det här kommer bli ett sånt därnt av mina "standard korta inlägg" som bara skrivs och skrivs för det dyker upp "nya" saker att skriva, och det resulterar, som ni säkert också förstår, i att de inte är så korta inlägg längre.


nu har jag suttit här så länge att det fjärde ljuset har brunnit ner tre fjärdedelar,
två av de andra har helt brunnit slut, och det tredje är på god väg.
betyder det här kanske att det börjar bli dags att avsluta?

Fredag 18.12
Skrev tenta på psykologiska utvecklings- och hälsoprocesser. Den gick väl kanske. Annars hände det väl inte så mkt på fredagen. Dessvärre började vi slå in lite julpaket då, och det resulterade i att jag fortsatte även långt efter att han hade gått, vilket i sin tur ledde till att tentaplugget till kommande dags tenta blev i kläm. Men alltid kul att slå in paket. Hävdar även att jag är rätt duktig på det, så är det någon som behöver inslagningshjälp så är det bara att titta in. De flesta (vilket kanske inte är riktigt sant, men många iaf) vet redan var jag bor så bara att knacka på.B äst är i sådana fall att ni kommer imorgon måndag för på tisdag far jag troligen härifrån igen. Åter till fredagens nutid, inte dagens nutid. Får se var var jag? Jo mitt uppe i inpacketeringsfasen. Den pojken kan jag helt enkelt inte förstå mig på, hur fungerar han egentligen? Inte som alla andra "vanliga" killar iaf. Hmm. Han säger ofta en sak men menar en annan, men förstår inte varför det hade behövt vara så svårt att bara fråga om jag ville hänga med ut och ses och umgås lite pga den stundande jul- och nyårshelgens ledighet, vilket innebär stora avstång på riktigt. För att på riktigt återgå till det stundande problemet som var nästa dags tenta. Visst det är en sån därn kurs som man kanske inte egentligen behöver läsa så mkt till, men visst lyckas jag ju faila på den anyway. Hursomhelst. Det jag tänkte säga angående den (vilket tydligen blev dagens tenta då alltså) var ett citat som var lite små passande "a wisdom i've missplaced", eftersom det var längesen jag läste om de där psykologisnubbarna. En annan sak som även passade på fredagens tenta var den här låten "borde ha läst minst hundra sidor till, men morgondagens tenta den får bli hur svår den vill".

Lördag 19.12
Nu över till tentan som man egentligen kanske inte behöver plugga så mkt till som jag som sagt trots det lyckades faila med, däremot har jag fixat den tillhörande ktc:n. Förbandsläggning är inte alltför svårt så det var lugnt, men nu när jag säger det låter det rätt dumt, trots det ironiskt, att sängbäddning med patient i säng kunde vara det. Well well whatever. Tentan gick bra och jag fick skrivkramp, trots att jag kom en timme försent som jag egentligen hade behövt märkte jag. Det som störde mig mest med helgens två tentor (den igår fredag och den idag lördag) var att där var en person i tentasalen som fick sitta med sina mptrelurar i, är inte det fusk? Fast iofs bara för att han hade dom i öronen behöver det inte betyda att han hade dom i någon apparat, men likt tusan var det störande. Har hört att det är en del som brukar ta ut lurarna och ha dom i öronen för att slippa höra allt annat än sina egna tankar. Det har till och med funnits personer som har kommit in till en tentasal iklädd stora hörselskydd, ni vet de där färgglada som de brukar ha på byggarbetsplatserna? Jag har då inte sett några "dysterfärgade" par i alla fall.
Gick hem. Kände mig trött och seg. Nattens sömn blev lite annorlunda. Till slut hittade vi ett tåg som passade in i vår sega tidsrytm, vilket resulterade i att vi kom fram närmare två timmar försent. Hurdetnuänvarmeddet, så fanns det mat kvar till oss med. Började med att snapsas lite för de andra tyckte att vi var lite efter på den fronten. En annorlunda julmiddag hos döbelnsgatan it became, 'cause you see two of my cousines had found partners from different countries but who where now living in sweden. As i understood it they both where found through a friend or a friends friend, yeah, you know how it goes. Well, enough about that anyway. One was from belgium they told me, and i who thought he was from great britain or something more english. The other one was from ramstein in germany. I knew her name from before but i did never thought she was from another country. I should have figured it earlier because her lastname doesn't sound anyway near swedish, but anyhow. I did a langugae switch to symbolise (is that evan a word?) that the whole christmas dinner party became a very national meeting so that the belgian would have at least a clue to follow how the conversation went.
Pga att vi var så sena så hade ju förstås den varma maten redan hunnit kallna, men det gjorde inte mig någonting eftersom jag oftast ändå bara äter den kalla maten på julbordet, så när som på potatisen då som kanske inte riktigt var fullt lika god avsvalnad som ätvarm. Alla gick och vi blev kvar som bärhjälp som tack för att vi fick sova över, men jag menar varför inte lika gärna göra någon nytta istället för att bara stå å glo och sitta och se dumma ut.
När vi väl gick å la oss sen så ville vi se någonting kort, och dessvärre började vi kolla på den relativt nya serien true blood, och där är ju varje avsnitt en timme och vi kunde ju inte bara se ett så där for ju två timmar av den nattsömnen...

Söndag 20.12
...och sen när vi väl orkade vakna på söndagen så måstade vi ju bara starta ett avsnitt till. Mitt i det kom moster in och knackade på och undrade vad hon hade hittat för sjusovare riktigt, och att det var allt dags att gå upp. Vi lyckades pallra oss upp och åt en liten sväng. De gick på promenad, och vi återvände till vårt halva avsnitt. Vi packade sen i ordning allt och vek sängkläderna så fint som de duktiga ungdomsvuxna vi egentligen är. När vi hade borstat tänderna klart och var precis i språng på att gå så kom de hem. och vi kände oss lite dumma som fortfarande var kvar där. Borde ju ha varit borta därifrån sen två kanske tre timmar sen redan, men icke vi nicke. Vi lyckades till slut gå just efter att de kommit hem och sagt för åtminstone andra gången syns på åland sen då.
Hurdetnuvarmeddet så gick vi ner till metron vid odenplan och tågade oss till cityterminalen, där det i tunnlarna inte var så mkt folk som det brukar. Lämnade våra saker i ett skåp och gick vidare. Dumspån som jag ibland (och rätt ofta) kan vara så släpade jag trots skåpet omkring på en liten fin papperskasse från den där butiken på city t. Köpte det jag "behövde" där och sen gick vi vidare till en butik där jag köpte mera saker som jag "behövde" som jag egentligen inte alls behöver. Vidare runt runt snurrade vi, kanske inte bokstavligen men vi gick rätt mkt i cirklar, tills vi till slut hittade en pizzeria där vi slog oss ner för att käka. Insåg att där satt han långe ifrån hans klass i örebro, lustigt sammanträffande lite det nog jo, och även det faktum att vi också stötte på en ålänning på åhlens som hängde med en schweizare. Väldigt nationalitetstät helg det här att vara i stockholm. Medan vi väntade på att menyerna skulle komma insåg vi att vi nog kanske inte egetnligen hade tid att käka där eftersom en av oss hade en tid å passa. Lukten hindrade oss från att gå. Medan vi väntade på maten efter att beställningen slutfördes slog vi in ett av de "behövda" föremålen i lite paketpapper. Jisses ändå vad det tog tid att hitta tejp, inte ens på matbutiken där i hörnet hade dom. Blev ett snabbt enkelt och fint paket med ett klockrent rim till. Hihi. Sånt kan man också roa sig med när man sitter på pizzarestaurang och väntar.
Han for med sin buss för att sen återvända först sjunde dagen i första månaden på det nya året. Kändes mest drygt att behöva åka fram och tillbaka för att sen återanlända på antagligen tisdag. Jag menar varför vara i stockholm annars om man inte ska fara vidare till det underbart vackra Åland, finns det annars någon poäng att fara till stockholm liksom?
Mitt tåg gick sen först kl 1907 och landade hemma här i örebro tre minuter för tidigt. Det var annorlunda, brukar ofta vara tvärtom. Tio minuter senare gick bussen som jag for hem hem med, vilket gjorde så att jag landade här runt kanske ca halv tio. Hade en hel del planer för resten av kvällen, t.ex. duscha. Men inte. Startade istället datorn, till att börja med hade jag ett syfte med det med egentligen, nämligen att skriva ut schemat för den nya kursen som börjar imorgon måndag. Det gick ju sådär alltså. Lyckades dock till slut med hjälp av nära kära att hitta adressen till vår schemasida. Skrev ut schemat, men uppenbarligen gjorde jag något fel där på vägen, nämligen att logga in på msn. Till en början var det lugnt, men sen rätt vad det var ville folk prata med mig. Ta det inte på fel sätt, jag gillar att prata med folk, men det var ju aldrig meningen att klockan skulle bli så här mkt, eller att jag skulle skriva så här många km långt inlägg. Men det blir aldrig som man planerar, därför planerar man inte för då slipper man bli "besviken". Tillbaka till kursen som börjar imorgon. Tydligen har vi bara fyra lektioner på två föreläsningsdagar som är på de här två dagarna nu före jul (måndag och tisdag 8.15-15 båda dagarna). Det är iofs också rätt skönt att sluta "redan" femton, speciellt när man trodde man skulle gå till sjutton. Efter jul- och nyårsuppehållet sen börjar jag inte förrän elfte, men måste komma tidigare pga nollningen, inget ont med det även fast det nu råkade låta så.

Men det var väl min helg i stort och långt.
Ha det bra alla!
Och till er som orkar läsa igenom hela det här långa ger jag en guldstjärna,
som ni får nästa gång vi ses om jag nu får bevis på att det är läst, haha.

har helgen gått i, känns lite som att jag inte har gjort ngt annat, och även att ju mer man diskar desto mer disk blir det, vilket leder oss till den slutsatsen att det är onödigt att diska eftersom det alltid kommer mer disk, oavsett hur duktig man är på att diska.

Lite roligt var det ändå, då det var så här att när jag startade min lilla söta praktiskt opraktiska dator var klockan ett trettiofyra, och batteritiden var den samma. Lätt lättroad ftw! Anledningen till att den är praktiskt opraktisk är väl egentligen lite komplex, för egentligen är den väl praktisk i den aspekten att den är liten och ryms i handväskan, samtiigt som den är opraktisk för pga av att den är liten är inte alla höjd och längd justeringar "rätt", plus att en del menyval slutar nedanför verktygsfältet.

Varför ska man behöva gå på fest och ha efterfest för? Går det inte att ha roligt utan sprit? Går det inte att vara social och hänga med gänget när alkohol inte är iblandad? Vad är det för värld vi lever i egentligen? Jo, en där internet och alkohol rules our lives.
Why? Does it have to be like this?


Men ngt gott har även kommit ur den här helgen, nämligen det faktum att vårt puzzel som har varit påbörjat sen vi flyttade in börjar nästan se sitt slut, iaf känns det i denna stund som att även det här puzzlet is puzzible. Fast visst fanns det stunder härom dagen då vi trodde att den biten var borttappad, men sen hittade vi de resterande kantbitarna som har varit bortsprungna ett tag, vilka ingav oss en känsla av hopp. Ytterligare senare när jag satt där i min bestämdhet hittade jag den försprungna biten, och det visade sig att den inte alls såg ut som den borde, eller iaf inte som vi tyckte att den borde göra. Jag menar, hur lätt är det att koppla en lilakatig bit till att sitta i skogen? Nej just det, där ser ni.

Seminariet som var igår gick bra, men det känns som det var längre sen än igår (vilket inte var så konstigt kom jag på eftersom det var i torsdags). Intressanta med det var att det var tydligen "bra frågor, verkligen", enligt seminarieledarläraren, men det blev ingen diskussion för det, mkt svår diskuterad grupp man råkade hamna i må jag säga. Så frågade hon vad vi hade tänkt oss för svar på frågan, och vi satt som frågetecken. Jag som sa att vi kanske borde komma på ngt relativt rimligt svar på frågorna, men de tyckte att "nejmen det ska ju dom komma fram till genom diskussionen". Eller hur, ofta det blev så då nää. De båda andra grupperna hade sunes sommar som bok, och den ena gruppen tyckte till den andra att "sune kanske söker sig till en massa olika tjejer för pussar och kramar för att han inte får det från sina föräldrar". Och deras pappa sen, han är värsta kriminella egentligen. Han gör upp egna regler som han själv inte följer, och sen tycker han att de ska rösta, men ignorerar demokratin, eller mutar barnen att de ska välja hans alternativ. Alltid roligt att lyssna på bokanalys på barnbok sett utifrån en utvecklingteoretikers perspektiv. Hon läraren sen efter tyckte "försök få igång hjärnvindlingarna, hitta dina krokar som du kan hänga upp det på". Det lät lite kul tyckte jag. Och där fanns en väska som hette "death is certain, life is not", and that's really true.

Därefter sen gick jag till biblioteket och försökte plugga eller ngt, och då råkade vi sitta mittemot två personer som analyserade bamse. Haha, vad det var roligt att lyssna på.

Resten av gårdagen blev lite småspringiruntig. Träffade en kompis som jag inte sett på ett och ett halvt år kom vi fram till. Före det hade jag varit och handlat till kvällens kräftbjudning med hemlagad potatissallad till, eftersom jag inte hade orkat gå upp tidigare hann jag inte hem med kassarna, så jag fick jag släpa runt på de där två stora papperskassarna hela tiden i stan, vilket ledde till handondhet. Men det blev en väldigt lyckad bjudning, inte så många som åt men många som kom. Potatissalladen fick mer än väl godkänt. Dessvärre slutade inte kvällen lika bra då kåren vakten var dum.

plötsligt insåg hon att hon inte kan hålla på så här.
hon måste ta tag i saken för att få den ur världen.
hans snarkningar gav henne insikt, ro och frid.
she knew what she had to do.

en annan intressant sak.
det sägs att man bara har samma förkylning en gång, vilket innebär att alla ggr man blir förkyld är det ett nytt förkylningsvirus. betyder det här då, i sin tur, att om man aldrig varit sjuk skulle man ha ett dåligt immunförsvar?
för anledningen till att man inte får samma förkylning igen måste vara pga att kroppen byggt upp ett försvar mot just de förkylningsbakterierna man har haft. det borde alltså fungera på ungefär samma sätt som när man tar vaccin, då injiceras man med en extremt liten dos av det farligt skadliga viruset i kroppen, vilket leder till att kroppen producerar antikroppar mot viruset, vilket i sin tur gör att nästa gång man utsätts för det viruset kommer antikropparna reagera och man kommer således inte insjukna i den sjukan.

det kändes som att det kanske gick, men frågan är om känslan verkligen kan vara sann den här gången då den svikit mig så många ggr förut. synd att man inte var i den gruppen, jag hade också velat veta, jag istället fick inte ens en hint. orättvist. but that's life.

annars händer det väl inte så mkt. ska ta tag i resten nu när jag ändå är lite mer på gång än vad jag har varit tidigare i veckan. man ska smida medan järnet är varmt, som det så fint heter. på onsdag gäller det. onsdagen kommer kommer vara avgörande för min kommande framtid. kan bli spännande. kan bli tragedi.
bäst att jobba på det så det inte blir det senare. måste verkligen sätta igång nu med en gång då för att motverka risken att det kan uppkomma komplikationer.

igår kom hon över och lagade värsta lyxmiddagen med och till oss,
och sen åt vi alla tre tillsammans. extremt gott blev det.
men julkalendern var dålig så vi tittade på en gammal julkalender istället,
den med den gröne julhunden, julens hjältar hette den kanske?
betydligt mkt bättre än hur årets verkar iaf.

lite intressant ändå hur ofta jag stöter på honom. varför gör jag det? är det ödet? eller är det mitt undermedvetna som styr mig till dit där han är vid de tillfällena som han är där? undrar om han finns där, jag har då inte hittat honom.
bara tiden kan veta, framtiden får utvisa.