diskandets tecken

har helgen gått i, känns lite som att jag inte har gjort ngt annat, och även att ju mer man diskar desto mer disk blir det, vilket leder oss till den slutsatsen att det är onödigt att diska eftersom det alltid kommer mer disk, oavsett hur duktig man är på att diska.

Lite roligt var det ändå, då det var så här att när jag startade min lilla söta praktiskt opraktiska dator var klockan ett trettiofyra, och batteritiden var den samma. Lätt lättroad ftw! Anledningen till att den är praktiskt opraktisk är väl egentligen lite komplex, för egentligen är den väl praktisk i den aspekten att den är liten och ryms i handväskan, samtiigt som den är opraktisk för pga av att den är liten är inte alla höjd och längd justeringar "rätt", plus att en del menyval slutar nedanför verktygsfältet.

Varför ska man behöva gå på fest och ha efterfest för? Går det inte att ha roligt utan sprit? Går det inte att vara social och hänga med gänget när alkohol inte är iblandad? Vad är det för värld vi lever i egentligen? Jo, en där internet och alkohol rules our lives.
Why? Does it have to be like this?
Största anledningen till den här tanken är att man så gott som alltid "förlorar" nästa dag, eller den så kallade dagen efter pga allt för långt in på nästa dags sovande, vilket egentligen kanske inte enbart behöver vara en följd av alkoholen, utan kan även vara en följd av att man är vaken så länge att klockan hinner bli morgon innan man orkar pallra sig till sängen. Att man ens idds gå och lägga sig när klockan är morgon är förunderligt.

Högskolemässigheten.

Men ngt gott har även kommit ur den här helgen, nämligen det faktum att vårt puzzel som har varit påbörjat sen vi flyttade in börjar nästan se sitt slut, iaf känns det i denna stund som att även det här puzzlet is puzzible. Fast visst fanns det stunder härom dagen då vi trodde att den biten var borttappad, men sen hittade vi de resterande kantbitarna som har varit bortsprungna ett tag, vilka ingav oss en känsla av hopp. Ytterligare senare när jag satt där i min bestämdhet hittade jag den försprungna biten, och det visade sig att den inte alls såg ut som den borde, eller iaf inte som vi tyckte att den borde göra. Jag menar, hur lätt är det att koppla en lilakatig bit till att sitta i skogen? Nej just det, där ser ni.

But that's just like it used to be
when you're in this kind of bussiness.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0