Lady Lemiz

Ett litet komplement till januari vecka tre. När jag kom hem från provfesten var klockan sju am, och jag hade massa tankar i huvudet så kunde inte somna, så skrev ner några rader hullerombuller. Här är dessa fina rader, bättre sent än aldrig som man säger.

Det nya året har fått en god start,
allt spexande börjar ta fart
Alla grupper springer runt och irrar
i kulvertarnas korridorliknande virrvarr
Provföreställningen kanske inte satt helt som en smäck,
men med mera träning och test kommer det snart bli lätt som en plätt
(eller: provföreställningen gick rätt bra, och nu ska vi snart fest ha)
Efter långan väntans tid,
festen var ett faktum och maten stod bredvid
(eller: när maten äntligen kom,
kändes inte längre väntan så lång)
Några tappra fjolårsbaserade gyckel,
som resulterade mest i publikens hyckel,
när vi nu tar om denna cykel
Punschen började delas ut,
så kvällens sittning började gå mot sitt slut

Skönsjungande sånger sjöngs som vi gång på gång
överraskades med en ny sång

Ni vet hur det blir när man försöker skriva i mörkret, och sen dagar (nästan månader) senare ska försöka uttyda de nedklottrade kråkfötterna. Samt eventuella korrigeringar som man försökt klottra ner i mellan med fina klamrar och mindre skriven text och så. Tankarna i mitt huvud var mer eller mindre på rim, men nu vet jag inte vad det blev av dom. Parenteserna ska föreställa korrigerande text så som det ser ut på mitt kuvertliknande papper. Ibland skulle det vara kul att ha en cool dator, eller tillbehör, så att man kunde skriva för hand så det skulle se mer levande ut.