Lady Lemiz

Till slut blev det äntligen tisdag och det var dags att få sitta hårmodell för Loreal Professional. Informationen jag hade fått var att de gick kurs som pågick måndag och tisdag, och behövde någon som kunde tänka sig bli mot ljusbruna hållet.

Den tidiga morgonen grydde och jag segade mig upp ur sängen efter tusen snoozningar på alarmet. Gjorde matsäckssmörgåsar så jag skulle ha något att äta på resan. Fixade mig i ordning och gick till skolan för att lära mig halva dagens lektion, eller iaf närvara på hälften.

Stod och väntade på stadsbussen i den kyliga morgonluften. Det börjar märkas att vintern är på kommande med många frostnätter och -morgnar. Väl på bussen insåg jag att det som fanns kvar på mitt busskort var precis så det inte skulle räcka till en resa till. På stationen köpte jag en biljett till ett tåg som jag sedan insåg att redan nu var försenat. Typiskt. Dock stod det ett tåg inne på stationen som skulle avgå om en minut. Lömsk som jag är smiter jag iväg på det tåget. Efter en nervös tågresa är jag till slut framme i stora staden Stockholm.

Börjar min vandring till nämnda destination. Inser att det här måste vara den dyrare delen av shoppinggatan. Jag menar en lunch för nittio nittiofem kronor? Det var inte bara jag som stod utanför ingången och väntade, tre eller fyra andra tjejer gick in samtidigt med mig. Hängde av oss och fick gå ner till studion och sätta oss och vänta. 

Ner kom det, vad som kändes som, massor av frisörer. Alla hårmodeller blev tilldelade två frisörer var. De började med att läsa av ens hår, vilken kvalitet och färg man hade. Jag var tydligen en sju, tia och nia. Utväxt, ljustparti och ljustparti med rödbrytning. Det börjades med en pigmentering som hette någiot annat avancerat egentligen, men som gick ut på att få hela håret i samma färg. Var längesen hela håret var samma färg, vilket säger ganska mycket och kanske inte heller är allt för bra. Anywho. Färgen dom blandade till hette något i stil med sex trettiofyra med lite sex fyrttio i för att hotta till det lite.

Var rätt intressant att sitta där och titta på alla frisörers olika tekniker och färgsmetsfärger. Det blev rätt snabbt kö till hårtvätteristationen då alla nio skulle färgas på ett eller flera sätt. Kändes som håret tvättades två tre ggr under samma besök. Blev rätt sugen på att skaffa hårfärgspensel, vilket jag också sökte efter på stadens gator men ej fann vad jag sökte. Dock hittade jag lite andra sminkgrejer som jag kände att jag "behövde".

Nittonnollsju satt jag till slut på tåget hem efter en oerhört lång seg hungrig dag. Sammanfattningsvis. Ena produkten kunde jag fått tjugo kronor billigare om jag varit lite noggrannare första gången jag var in. Hårfärgen blev betydligt mörkare än jag väntat mig. Man ska alltid tänka positivt, och positivt sett: gratis professionell hårfärgning är alltid bra, plus att håret tydligen har bra kvalitet trots allt. Resultatet av denna stockholmska dag med borde alltså bli plus minus noll, fast ändå lite mer mot plushållet.