Lady Lemiz

Hej Kära Du,

Jag vet att jag inte har varit och hälsat på dig på länge, och jag ber så hemskt mkt om ursäkt för det och åter tusen gånger till. Jag har haft rätt fullt upp den här veckan i min ensamhet.

I söndags (nästan en vecka sen nu) bakade jag bröd. Det var roligt och kändes lite annorlunda. Tog mer än fyra timmar från det att degen sattes, till den jäst klart, till alla bullar/semlor/småfranskor hade gräddats klart. Det var mycket jobb med det hela, men smaken av de nygräddade müslisemlorna när de var klara och så där gott varma efter nygräddningen var helt klart värd all den möda jag lagt ned på tilllagningen. Det som var lite lustigt var att jag tänkte "ähh vad tusan jag gör dubbel sats", och det resulterade i en deg som jäste över bunken. Men sånt händer, och visst blev - som sagt - brödet gott ändå.

På söndagen diskade jag och plockade även undan lite. Resultatet av den snabba städningen var häpnadsväckande. Det blev så snyggt så snabbt och så enkelt. Tyckte ändå inte jag gjorde någonting speciellt, sorterade lite tidningar bara. Vilket påminner mig; måste komma ihåg att fara via biblioteket och ta en metro till till vår metrokorsordssamling, så älskling blir lite extra glad när han kommer hem igen. Ska fixa med lite andra saker också innan han kommer hem.

Kom visst bort från min huvudsakligen röda tråd. Hmm, fast egentligen var det väl inte så mycket annat jag gjorde. Jo, jag putsade ena köksväggen för den såg bra asig ut. På tisdagen sen skrev jag brev hem till min "ingifta" familj. Brevet hade kommit fram igår hörde jag, och det var mycket bra för jag var orolig att jag hade för lite frimärken till det brevinnehållet.

Resten av veckan har inte hänt så mycket. Den har flytit på som vanligt bara. Den ena dagen har avlöst den andra, och likaså med kvällarna och nätterna, och så har det fortsatt hela veckan känns det som. Den ena dagens händelser har flytit in i den andra. Dagarna har sett så lika ut den här veckan. Skola. Hem. Plugga till socpsyktent. Äta (vid något skede av dagen). Plugga lite till. Kanske sett något skräp på tvn, och sen sova. Ensamt att sova själv när man är van vid att sova två. Ska bli så skönt att få hem honom igen (inte för att han kanske har varit borta på det viset, bara att han har varit på Åland med sin familj sen i söndags, och det börjar bli några dagar sen jag sist såg han nu).

Socpsyktentan kändes nog som den gick bra idag iaf. Så nu är det bara att vänta och se hur det egentligen gått, vill nog inte egentligen veta. Fast jag tror nog egentligen att det kanske till och med gick bra. Men vill inte hoppas. Vill inte tro. Blir bara så ledsen då.

Så nu vet du var jag har hållit hus den här veckan kära du - i min socpsykbok, och -häfte + gått igenom de två andra socpsyktentorna som jag samlat på mig. På utsidan skiner solen så varmt och skönt, likt den har gjort hela veckan här. Min seminarie-lektion börjar om en och trekvart. Jag har varit vaken sen klockan ringde kvart över sju och har ännu inte ätit något nyttigt i matväg. Åt en liten (24g) chokladplatta, tre fjärdedelar av ett äppel och en del läkerol, samt drack vatten under tentamineringstiden.

Nu ska jag väl just börja avsluta här för idag. Ska försöka återkomma med lite kortare mellanrum nu ett tag, men ahr inte blivit så mkt av det då vi ingen dator hemma har för stunden. Den kommer tillbaka på söndag, om jag förstått rätt. Jag äger ju ingen egen dator utan låna Älsklings' dator. En sak som jag ville bara nämna så här i förbifarten, som egentligen skulle varit med i sum up inlägget var att jag kom fram till att jag tyckte det var mycket roligare och skriva så här sporadiskt som jag gör nu. Lite nu och då när jag känner för liksom, än att "vara tvungen" till att skriva varje dag.

Now we should all go outside and take part of the wounderful weather!