hälften tvärtom

När jag var på väg till jobbet passerade jag ett skyltfönster där det stod "50% fashion". Då tänkte jag i mitt stilla sinne "men vad är då den andra hälften?"
 
När jag kom hem från jobbet den kvällen såg jag till min "förskräckelse" att Transformers hade flyttat, hur skulle jag nu kunna känna mig trygg här? Han stod så bra där, så överbeskyddande, snett uppåt, mittemot oss.
 
Har gått hem ifrån jobbet de senaste dagarna. Ibland börjar man redan sju på morgonen och då är det rätt kallt, så då när man ska hem har vädret utvecklats åt ett eller annat håll. Då kom jag att fundera på om "frågan är om man ska tänka tvärtom när det gäller morgonens väder och kläder". Fin plan nog, men vet inte att jag tagit den i beaktande någon dag än så länge.
 
Där omkring i dagarna hittade jag ett horoskop som jag tyckte stämde in ganska bra. När jag visade det för personen i fråga, så tolkades det så gott som helt tvärtom. Tolkningarnas gåva varierar stort och alla vinklar kan vara bra från sitt håll.
 
"it's not okey to cry for what you never lost now"
"leave the past behind ans smile for what is here now"
 

k o n s tigheter

Örebro är också annorlunda. Vi har en röd naken man i Slottsparken. Ett enormt spindelnät som skjuter ut från slottsväggen och sträcker sig över ån, det enda som saknas i den konstellationen är den spindel, som enligt nätet, borde vara gigantonormisk. Vore kul att se den spindel som i det nätet skulle bo. Utanför kyrkan finns avloppssystemet. Inte heller att förglömma de två stora "bollar" (krukor kanske de ska föreställa?) som står på de två centrala torgen. På väg till jobbet såg jag också tre nakna sittandes uppe på taket.
 
Härom dagen såg jag även en kvinnlig byggarbetare. Hon hade rosa arbetsbyxor och rosa skor. Lite lustigt såg det nog allt ut. På tal om sånt, tankestalkare är avancerade. När man precis funderar på en sak, passerar en annan. Men funderingen kvarstår, kommer det bli ensamt i sommar?

beskydda och bosätta

Tankar snurrar. Allt är som vanligt. Funderingar finns fortfarande, förvånansvärt försvårade, försöker förbises. Förstår fortfarande fattningsbara förhållningssättens fraktionsbitar.
 
När jag var ute och vandrade i min ensamhet insåg jag att det var få saker som jag verkligen visste jag ville. Kanske borde ta itu med de sakerna först? Låta allt annat få ta plats senare i livet. Börjar bli dags, känslan av gammelhet (och dödlighet) kryper sig nära inpå ibland, gör sig påmind.
 
Ensamhet är av godo. Godo lästes och gungades.
Telephones not good enough, can't reach out, can't touch.

onsdag femte juni

Upp i ottan. Skulle till stan på service. Min (Blåbärs) Pärla var i bättre skick än jag och alla trodde. Servicemännen sa att det mesta såg bra ut, så de bytte bara det viktigaste.
 
Trots det tog det ändå ganska lång tid innan jag lyckades ta mig ut från staden mot norr. Till slut var jag där efter många om och men om befintlighet och handlingsplats. Var en riktigt trevlig solig dag. Med barn och djur och människor. Var "barnpassare" till hennes yngsta och det var jättetrevligt. Kände mig nästans vuxen. Var även ut och red och det var riktigt kul att sitta på en hästrygg igen. Hoppas det blir snart igen.
 
På väg tillbaks till södra mötte jag upp med norraste folket på vägen för att packningen skulle komma till rätt plats och bil. Mellanlandade på halvsödra plockade upp syster och diverse annat och for ut till södraste. Bättre sent än aldrig som man säger. Där blev det mat land film chips. Roligt att trädgårda igen, utan träden dock för det här var i marken.
 
Nästa dags morgon blev tidig för att det skulle hinna rensas upp i landet. Var soligt svettigt varmt trots den unga timmen. For tillbaks till halv södra, dock senaste som vanligt, panik packade och for. Uppplockning på vägen och sen rally till färjan, för att inte tala om hur färden gick på svensklandets vägar.

torsdag sjätte juni

Kommer ihåg den här dagen för några år sedan. Det var underbart soligt och varmt i en park.

Jag vaknade upp på morgonen efter konstigaste drömmen där jag klättrade i ett vattenrutschikanetorn, pratade med någon på annat språk och hälsade på två som simmade där långt nere, varav den ena hade dyktuber på sig i simbassängen. Nästa scen är jag hemma i garaget och ska sjunga compad av en kille på gitarr som är så femton år sedan. Trots det verkar han ändå dyka upp omkring i mina drömmar, som för att göra sig påmind att "hey glöm inte mig".

Hej Bloggen

Jag vet att jag inte har varit här så ofta som du nog skulle vilja. Kan förstå att du känner dig lite ensam mellan inloggningarna, men det gör jag också. Kan inte se till att du får besök och påhälsningar oftare för det är tyvärr så få, om ens någon, som läser min blogg.
 
Idag har jag varit utan bilen min i två timmar, det kändes ovant om något. Gick in till staden för att se om det fanns något av intresse. Aldrig har Mariehamn känts så tomt och ödsligt som just då. Det fanns två ställen som var öppna den tiden jag vandrade omkring, ett fik och ett mer lunchigt ställe. Trodde verkligen inte att det var så läget låg till i vår lilla stad, men så var det dessvärre.
 
Aldrig har jag heller känt mig så utstött som när jag valde det ena fiket och satte mig ner med min kaffe och smörgås. Alla var två eller flera, jag var en. Utstött som en utomjording. Nåja, till slut öppnade ställena jag behövde till och det ena sa att det inte behövdes göra något från det här hållet, utan när jag var tillbaka på plats. Det andra stället gick snabbt enkelt och smidigt, samt att killarna ringde och sa att min (Blåbärs)Pärla var färdig.
 
Så du ser Bloggen, dagarna är inte alltid så fyllda av besök som man kanske ibland skulle kunna tänkas vilja. Nu ska jag gå igen. Hoppas vi syns snart igen! Lycka till med att nå ut till besöks läsare =)

stockholmsspelningen

Den här veckan har känts lång och långsam. Skulle det inte bli fredag någongång? Efter att sommarvärmen kommit på riktigt och min hårfärg med den blev det till slut fredag. Som jag hade gått och funderat, kläderna, allt, kanske lite nervös?

 

Tågresan gick nog helt bra till slut, även om det kanske var lite stelt mellan minutrarna. Delad musik, bättre musik? Tänkte, för man säger "delad glädje, dubbel glädje". Mat mättade mycket, måendet marinerades.

 

Blev lite släktkalas, eller åtminstone systeråterträffande. Roligt träffa lite nya människor. Alltid kul när man får "bevis på" att högst har rätt. Haha. Blev lite klättrande hjulande gungande solande. Trevligt läge, skulle kunna tänka mig bo så där, lite utkanten fast centralt.

 

Kvällen (och dagen) hade med sig ett underbart väder och mycket omkringvandrande. Hon varnade oss för spelningslokalen, för där var alla tydligen otrevliga brats. Märkte inte så mycket av det förutom priset. Ruskigt. Varmt och människor överallt. Vill man se något får man se till att ta sig plats, så vi plöjde genom människohavet och hittade en passlig plats perfekt, praktiskt nog, framför scenen. Möbler är till för att stå på, om ni undrar.

 

Hann till och med se lite av förbandet (dock inte ett sådant som man lägger runt en skadad arm eller fot, om någon trodde det). Alla jublar och vi flyttar upp oss, verkligen bästaste utsikten och platsen för kvällens spelning med Joshua Radin. Och där på den lilla scenen står han och ser snygg ut. Haha. Nyklippt såg han ut att vara också, inte för att jag direkt träffat honom tidigare. Kanske inte poängen var att analysera hans utseende utan kanske hans röst, men alla intryck är viktiga.

 

Hela spelningen var stämningen på topp, vilket man märkte av den extrema värmebölja som dragit in över lokalen. Underbart komplicerat och avslappnande.

 

Att gå på krog i Stockholm verkar annars vara ganska överskattat. På vår vida vandring verkade visorna vara väldigt välljudda. Det räckte mycket väl med att bara passera utanför alla ställena, och de var många. Verkligen överallt. Stod utanför och ljudet var tillräckligt högt för att man skulle få ljudskador, nästans. Hamnade till slut in på en pub och hörde en spelning till. Helt bra nog med variation från tidigare.

 

Delade på en kebab med bröd och därefter gick vi till ett ställe bara för att inse att vi inte fick någon kontakt (om vi inte ville betala inträde) där och fick vända tillbaka till kvarteret där vi var innan. Haha, givande. Skyndade iväg till metron och pendeln och fixade oss med sista tåget. Skillat, skönt slippa betala taxi för nån hundra.


RSS 2.0